Förvaltare och arrendatorer under Alkvettern 1797 till 1869.

Mitander bodde fram till 1826 i Filipstad och troligen stundtals också på Nyttsta. Från Olof Eksröms tid finns en dräng Nils Olsson f 1770, anställd 1789. Han stannar kvar vid Ekströms avflyttning till Finnshyttan 1790 och kallas 1794 betjänt (bokhållare), men flyttar 1796. Nästa år och en kort tid därefter bor herr gruvfogden Lindquist med hushållerska, pigor och drängar på Nyttsta.

Bokhållaren P. Hedenström f 1777 och jungfrun Anna Pettersdotter f 1777 kommer omkring år 1800 och en kort tid nämns också då inspektoren Carl Utter.. De förra stannar till 1803 och efterträdes 1804 av bokhållaren Christoffer Jonsson f 1785 och jungfrun Catharina (Catti) Jonsson f 1782. Hon gifter sig 1810 och flyttar till Nordmark samt efterträdes som hushållerska av Cajsa Nilsdotter. Det förefaller som om Mitander själv lett verksamheten vid Nyttsta från Filipstad med hjälp av bokhållare.

Jan Nilsson 1812 – 1834

År 1812 bosätter sig bokhållaren Jan Nilsson på Nyttsta. Han är född 1773 6/9 i Färnebo, ogift och bör vara den inspektor J. Nilsson, som finns på Finnshyttan och förmedlar försäljningen av Nyttsta. Vid laga skifte år 1830 för Nyhyttan representerades Mitander av inspektor J. Nilsson. Nilsson finns kvar till 1834 då han flyttar till Gåsborn och efterträdes av Aron Ekner, som kommer från Gustafsfors i Värmland. År 1837 lades nytt golv av arbetskarlen Olof Magnusson i den så kallade Nilssons kammare. Det mest troliga är kanske att härmed avses kammaren i sydost på nedre botten.

I hf-längderna är det en betydande omsättning av dagkarlar, gruvdrängar och pigor och det är svårt intill omöjligt att följa upp var de, som skrivs på Nyttsta bor. En som kommit till Nyttsta på Ekströms tid är dagkarlen Petter Ersson f 1770. Han gifter sig 1796 med änkan Annicka Nilsdotters dotter Maria Andersdotter f 1765 och har med sonen Anders f 1797 (död 1802), sonen Jon f 1802 samt dottern Anna f 1804. Han kallas 1811 torpare. År 1816 har han gift om sig med Maria Nilsd. f 1774 och år 1826 kallas han Petter Ersson Lax.

År 1812 skrivs en gruvdräng, senare skjutare i Krangruvan, Olof Nilsson f 1788 med familj på Nyttsta. De finns kvar där 1830, men 1835 sägs Olof Nilsson bo på Ljungheden. Gruvan borde vara Krangruvan i Nyttstafältet. Vissa gruvdrängar har kanske arbete på Persbergs Odalfält och flyttar till någon bostad där. Så är det i varje fall med en gruvdräng, som har tillnamnet Gullgren och som går att spåra.

Då Ekner träder till 1834 flyttar allt tjänstefolk utom dagkarlen Nils Olsson f 1790 och hans hustru Stina Cajsa Broqvist f 1811 ( Kroppa). De finns inflyttade på Nyttsta först detta år hos inspektor Jan Nilsson. Ekner har med sig tjänstefolk

från Gustaf Adolf, som stannar något år, därefter nyanställer han drängar och pigor.

Aron Ekner 1834 – 1857

Enligt hf-längd 1830-1836 finns nu inspektor Aron Ekner boende på Nyttsta och hans hustru Maria Jansson har lön som hushållerska, totalt utgick för båda 300 plus 70 rdr riksgälds. Han var född 18/6 1791 i Edsberg i Närke, hon 27/3 1799 i Nordmark. De hade en son Johan Gustaf f 24/8 1828 i Gustaf Adolf. Förmodligen har Ekner varit anställd vid Gustafsfors bruk då. Sonen var 1850 student i Uppsala, men hemma detta år för att ”stå på tillväxt”. Året därpå antecknas ha som ”Cass.” som beväring. Aron Ekner dör 6/4 1857.

År 1835 sker en större reparation (896 Rdr), varvid bl a rummen målas och får nya tapeter och vissa fönsterglas bytes ut. Arbetet leds av en snickarmästare från Ö Emtervik, Nils Olsson Fryksdaling.

En odaterad förteckning uppgjord med förvaltaren Ekners svårlästa stil från ca 1840 anger, torp som hör till Nyttsta. En förkortad prydlig version, som också är odaterad har några ytterligare uppgifter, som infogats här :

Nyttsta kan föda i såväl ond som god tid 8 hästar, 8 kor, 1 tjur och 4 får. Följande torplägenheter finns under Nyttstad, Nyhyttan och Persberget.

1. På Nyhytte Grund. Riks

Torpet Mossen, innehåller 2 Stugor. Föder fullkomligt 1 ko. Årligt arrende 16 32

(Detta torp bör vara vad vi kallar Laxtorpet ca 650 m söder om Nyttsta) 2. På Nyttstad Grund.

Zachristorpet. Innehåller två Stugor. Föder 1 ko med något köp av halm. I den

ena Stugan bor en gruvdräng, som ger årligen i arrende 6-

I den andra Stugan bor en gammal ofärdig gruvdräng vid namn Peter Nilsson

Häst, som säger sig hava loven av Salig herr Brukspatron att bo i Stugan och ha

potatislanden till döddagar utan betalning.

( Anm. Detta är det torp, som tidigare kallats Udden.)

3. Jungheden. Innehåller 2 Stugor. Föder fullkomligt 2ne kor. Den S. Karlen är som Dagkarl vid gården. Får om vintern 18 S:r Rgs per dag, om sommaren 28 S:r Rgs per dag. Spannmål betalas efter Disponentens uppgivna pris. Den andra Stugan har en gruvdräng som ger årligen i arrende 10 Rdr Rgs och 12 (oläsl)

14 –

4. –

att de båda torpen slås samman, så att en brukar dem, så sparas ved.

Per Gubbens bostad vid Yngshyttan. 2 Stugor 2 gruvdrängar –
Anders Andersson, Tallås egendom. Här bor en änka.
Vid Skärstötsgruvan, Persberg. En Stugbyggnad med kök och liten

kammare.

(Även kallad ”Edmans bostad”). Här bor en gruvdräng. 6-

10. På Nyttsta Grund. En Stugbyggnad innehållande 4 rum, Sven Ols Fall kallad, med potatisland ikring. Här har bott gruvdrängar. Men eftersom

några, som bor där är enslingar. Föreslås Stugan antingen säljes eller flyttas till Persberget, så man slipper vedbranden.

(Anm. För gruvägare var ved en bristvara.Enligt en förteckning över anställda 1835 kallas en av gruvarbetarna Olof Olsson Tobak. En numera igenplanterad

liten äng med en husgrund kallas tobakstäppan. Den ligger efter infartsvägen

i gränsen mellan Gåsgruvans och Storas skog och kan vara identisk med Sven

Ols Fall.)

Skrivelsen slutar med ett förslag åt en blivande arrendator på Nyttsta hur torpen skall utnyttjas.
Mossen och Zachristorpen bör vara dagkarlshemman. Övriga kan tjäna som gruvdrängslägenheter utom Björnkärnstorpen, som ligger för långt från gruvan, varför de bör betala enbart penningar i arrende.

En lista över torpen 1847 säger, att Sven Ols Fall – byggningen skall flyttas till Tallås och byggas upp till två våningar.

I bevarade bruksböcker för Nyttsta gård 1835 t.o.m. 1847 finns förtecknade

6. Föreslås

S:a Jungheden. Innehåller 2 Stugor med en liten instängsel (för en tunna potatis), i den ena Stugan bor en gammal gumma vid namn Stina Pettersdotter och i den andra ingen.

Torpet Björnkärn. 1 kök och 1 kammare. Föder 2 á 3 kor. Arrende 60

Här bor båtkarlen O. Andersson.

Torpet Björnkärn. En röjselrätt som Brukspatron Mitander inlöste mot att Peter Svensson och hustrun fick bo där i sin livstid. Båda är nu döda.

tjänstefolk, dagkarlar och gruvdrängar. I vissa fall kan man utläsa var de bor. Här återges förhållandena 1835 med vissa kommentarer, som rör senare år.

Tjänstefolk

Anders Olsson

Nils Nilsson

Cajsa Jansdotter Stina Larsdotter

gårdsdräng

stalldräng

kökspiga ladugårdspiga

Nyttsta

”

” ”

Drängarna torde bo i drängstugan och pigorna i pigkammaren inne i huset. Det är en flitig omsättning på dessa befattningar fram till 1847 dvs i bevarade bruksböcker från Nyttsta Gård.

Dagkarlar

Petter Ersson Lax (Sven Ersson Besk Nils Olsson
Erik Elofssons änka

Inneboende. landsvägen (!)

Gruvarbetare

Petter Nilsson Häst

dagkarl
gruvdräng
dagkarl Kvinnodagsverken

Arrenderar 1/2 torp i Ljungheden Har detta arrende 1845) Arrenderar 1/2 torp i Ljungheden.

Ljungheden
Har bl a fått ersättning för uppsopad gödsel på

f.d.gruvdräng Zachristorpet, Nyttsta Betalar ingen hyra. Gör mest vinter och

sommardagsverken. Har
”smaskat” malm i bodar och tomter vid Silverhyttan i

Karlskoga samt vid Åskagen och Kroppa. Härmed torde avses tillvaratagande

Anders Andersson

Anders
Jonas Jonsson Olof Nilsson

av malmspill, som lämnats i mark och jordgolv. gruvdräng Arbetar i Kallkullsgruvan

Arrende på torpet Mossen

(År 1840 arrederar Jan Nilsson Fernquist Mossen och Andersson f d gruvdräng är inneboende)

gruvdräng Arbetar i Horrsjögruvan Arrende för del i Zachristorpet

skjutare i Krangruvan Ljungheden

Arrenderar ett torp där gruvdräng i Krangruvan Sven Ols Fall

gruvdräng i Pompegruvan

gruvdräng ” ”

Carl Jonsson Yngström

Anders Jansson Gammal

Olof Olsson Tobak

Petter Håkansson gruvdräng ” ”

Gruvdrängarna gör dagsverken på Nyttsta vid sidan av gruvarbetet. Ett trettiotal gruvdrängar arbetar vid Nyttsta gruvor på odalfältet. Tre synes bo i Nyttstaägda hus, övriga i egna bostäder.
År 1842 finns en notering om att gruvdrängsbostäderna vid gården repareras. Man frågar sig hur detta skall tolkas. Har det funnits bostäder på Nyttsta grund utan att ha status av torp?

Det varierar i hög grad med boende mot hyresersättning och lön där hyra av rum ingår eller ej uttages. Både Nils Mitander och sonen är mycket frikostiga med eftergifter med hyror eller arrenden av potatisland mm pga sjukdom eller ålder. År 1845 bor t ex Olof Jonsson, Nyttbergs änka och Jonas Jonsson Nygren hyresfritt på Sven Ols Fall.

I Björntjärn bor på ena torpet Maja Cajsa Andersdotter Häck 1845. Hon arbetar i Jordåskärrs-gruvan och betalar ingen hyra, därför att hon håller sig med egen båt. Gruvdrängen Olof Jonsson betalar arrende på samma torp. Håller sig också med båt. Det större torpet arrenderar Olof Andersson Fallquist för 60 Rdr, att jämföra med att Jan Nilsson Fernquist betalar 16 Rdr 32 sk för torpet Mossen.

Som framgått ovan av Ekners anteckningar hade Nyttsta även några bostäder för gruvarbetare I Yngshyttan resp Persberg. I Per Gubbens bostad i Yngshyttan bor 1835 Per Pettersson Gubbe och Nils Jansson Bergzing. Vid Skärstötsgruvan bodde rotmästaren Erik Petersson Edman. En rotmästare styrde med gruvarbetets organisation. Vid flera delägare i en gruva organiserades gruvbrytarna i rotar, som bröto i en viss turordning. För Nyttsta arbetade bortåt ett trettiotal gruvarbetare. De flesta hade således sin bostadsfråga ordnad på annat sätt än boende i av Nyttsta ägda bostäder.

År 1847 beslöt man utarrendera Nyttsta, varför alla inventarier ute och inne såldes på auktion den 10 nov detta år. Jordbruksredskap, möbler och husgeråd, allt går på auktion. Ekner köper ytterst obetydligt av detta.

Den 23 oktober 1847 skrevs ett kontrakt mellan Ekner och disponenten Filip Mitander på Alkvetttern rörande arrende av Nyttsta gård och två torp, Moss-och Zachristorpen.

1. Ekner betalar 1 000 Rdr Riksgäldssedlar årligen i arrende att erläggas 24 oktober, då Ekner gottgöres för de körslor han verkställt för Alkvetterns bolag.

2. Ekner är skyldig, då disponenten så påfordrar, att utköra all bolagets malm från vilken gruva som helst på Persbergs malmfält till sjön Yngen mot 4 rdr riksgälds för varje lödja om sommaren och om vintern likaledes från varje gruva

till Åskagen och Gammelkroppa med 8 Rdr 24 sk för en lödja eller 60 skpds tyngd (Ett skeppund malm räknades efter tackjärnsvikt = 194,5 kg)

3. För fällning occh upphuggning av ett lass av vanlig storlek på Nyttsta skog betalas Ekner 12 sk, och för frakt av sådant till Persbergs gruvstugor (då det kommer ifråga) 24 mt riksgälds.

4. Utan särskild vedergällning noga tillvarataga all malm, som sommar eller vinter blivit kvar efter utkörning från malmtomterna samt avlämna rapport om malmuppfodringen uti var och en av bolagens gruvor.

5. Att ha noggrann uppsikt över de återstående torpen, som må utarrrenderas i samråd med disponeneten till högsta möjliga penningar.

6. Utbetala egendomens och de båda torpens alla onera av vad slag det vara må.

7. Att vid egendomen under arrendetiden utfodra tio klavbundna nötkreatur och trenne hästar.

8. Verkställa lika stort höstutsäde, som nu vid mottagningen och plöja för vårsäde.

9. Sorgfälligt tillse att olovlig åverkan ej förövas å Nyttsta tillhöriga skogsmarker.

10. Återlämna egendomen vid avträdet i lika gott skick, som den tillträddes om icke bättre. Ordentlig husesyn vid till- och avträde.

11. Eftersom tillträde till Moss – och Zachristorpen ej kan ske förr än den 24 oktober 1848 erhåller Ekner 43 rdr riksgäldsedlar.

12. Utom auktionen övertar Ekner

11 st 2

1 3 2

nötkretur 495
hästar 225 gris 45 malmutkörskärror 30 järnspett 4

selar

plogar

7 24 12

4
1slip 3
1 kolryss 4 24

2 hästbyxor (?) 124

harvar

854 24
Skall inbetalas 25 mars 1848. Uppsägning 6 månader före 24 oktober då avflyttning skall ske.

Detta kontrakt uppsades 22 april 1850. Ekner är emellertid kvar på Nyttsta till sin död 1857. I ett brev den 17 maj 1851 vill han ha påtecknat kontraktet, som han haft sedan

1847 och vilket uppvisar en skuld på 199: 6 rdr. I brevet säger han, att denna summa stämmer. Brevet har han skickat med drängen Olof och han ber patron om litet hö till hästen över natten. De har haft ont om hö.

Anders Andersson 1858 – 1872.

Anders Andersson kallas rättare när familjen kom från Bjurkärn 1858. Han var född 18/3 1820 i Karlskoga och hustrun Maria Andersdotter var född 29/ 8 1823 i Bjurtjärn. Här var också sonen Per Otto född 9/4 1851. Han går i förskolan i Filipstad 1860. I nästa hf.längd kallas Anders Andersson arrendator. Sonen går nu i Storskolan i Filipstad. Ekners änka och son flyttar 14 okt 1862 till Rudskoga.

Persbergs Grufve aktiebolag bildades 1866 och Alkvetterns bolag gick med sina gruvor in i detta företag, som samlade alla Odalfältets gruvor till en enhet. År 1869 såldes Nyttstaegendomen till gruvbolaget. Anders Andersson med familj flyttar 1872 till Lungsund. Sonen går nu i Elementarskolan i Filipstad.

Perioden 1869 till 1971. Persbergs Gruvebolag och Uddeholms AB ägare.

Enligt mantalslängden 1875 bor rättaren Erik Pettersson f 1829 nu på Nyttsta. Han är gift med Ingeborg Larsdotter f 1837 och har barnen Maj f 62, Lina f 65, Erik 69 och Axel 72. År 1881 saknas Maj och Axel i stället noteras Olof f 62 och Hilma f 75 samt Wiktor f 78 har tillkommit.

I ett försäkringsbrev nr 26627 från 1881 finns 1805 års värde omräknat till 13 645 kr 75 öre och
och här sägs, att ingen besiktning skett sedan 1869, varför tillståndet på Nyttsta gård jämföres med förhållandena då. Referens sker till samma 9 byggnader, som fanns redan 1805.

Kronolänsmannen förrättade den 28 febr syn och värdering i närvaro av ägarnas representanter, som var disponenten C Mossberg, Persbergs Gruveaktiebolag samt som biträden possesionaten Christoffer Wallroth i Filipstad och byggmästaren Per Engström vid Persberg. En sammanfattning av synen säger följande.

1. Karaktärsbyggnaden. Nu täckt med tegel. I gott skick och av fullt värde.

2. Drängstugubyggnaden. Efter senaste besiktning 1869 omtäckt med näver och torv. Gott skick och fullt värde.

3. Brygghusbyggnaden. Särdeles väl bibehållen.
4. Ladugårdsbyggnaden är 1874 nedriven.
5. Stallbyggnaden. I gott stånd och åsatt värde betydligt lägre än verkligt.

6. Spannmålsmagasin och visthusbod borttagen 1880.

7. Vedbod etc. År 1874 nedriven.

8. Spannmålsmagasin. Väl underhållet.

9. Fiskarbod. Nedriven år 1880.

10. Ladugårdsbyggnad. På 182 fots avstånd från 1. Uppbyggd 1874.
61,5 fot lång, 20 fot bred och 15,5 fot hög. Av sinnertegel i 4 st rum, vardera för 1 á 2 kor, håller 39,5 fot i längd. Foderlada i norra änden 15 fot i längd. Hemlighus av bräder å södra änden 7 fot i längd indelat i 4 avdelningar. Östra sidan av hela denna byggnad infodrad med resvirke och bräder. Spåntak. Rödfärgad. 4 dörrar till ladugården. 5 enkla dörrar.

Efter det att Persbergs Grufvebolag övertagit alla äldre gruvbolags större gårdar skedde en uppdelning av inägojorden, som delades ut på arrende åt skogsarbetare, hästtorpare och gruvarbetare. Rum i huvudbyggnaderna hyrdes ut inte enbart åt brukarna av jorden, utan rum i torp och huvudbyggnader fördelades på bolagets olika kategorier av anställda. Endast i undantagsfall hade en familj tillgång till både rum och kök. De flesta torp hade två stugor, varmed avsågs två lägenheter bestående av vardera ett bostadskök. På detta sätt löstes bostadsfrågan och till försörjningen bidrog, att varje bostadsinnehavare fick tillgång åtminstone till en liten jordplätt för potatis.

Året efter 1881 års brandförsäkring inrättades en halvtidsläsande skola vid Nyttsta. Denna skola blev 1907 en s k mindre folkskola, som sköttes av en småskollärare (för halva priset). Enligt
en muntlig berättelse skulle läraren under en viss period ha bott i f d salskammaren jämte f d pigkammaren, där en spis (eller kamin) funnits anknuten till murstocken. Senare har lärarinnan bott på ”Lilla Nyttsta” eller s k Grindstugan uppe vid Östra Björklundsgruvan.

År 1875 är stugan vid Nyttsta Grind byggd och en arrendator bor där, som fått sig viss mark tilldelad, varefter huvudgårdens ägor delats i fyra delar. Den större delen hör till arrendatorn Erik Pettersson, som har två rum hyresfritt i manbyggnaden. De tre övriga brukarna har var sitt rum där. År 1875 bor således Erik Pettersson med familj i två rum, C J Mullback i ett rum , Carl Nyttberg i ett rum och ett rum är obebott. I Grindstugan eller lilla Nyttsta bor Jonas Nilsson.

År 1880 upptas det tidigare obebodda rummet i huvubyggnaden av E Janssons änka. och E Mullback har ersatt C J Mullback. I nästa förteckning 1884 har Mullback fått lämna plats för skolsalen och änkans rum kallas nu lärarinnans rum.

Erik Pettersson disponerar den alldeles övervägande delen av huvudgårdens mark. (Se sid ). Nyttberg har endast två små ägor på södra vreten efter sjön

om totalt 2 tunnland och 28 kappland, där Erik Petterssons del är ca 5 tunnland. Den västra vreten med ladan, som Vilgot Brattström i senare tid flyttat till Bäckegården, är delad i fyra delar varav Erik Pettersson har en och t ex 1890, Peter Rask, E J Mullback och Olof Bohl har var sin del. År 1895 är här de båda första utbytta mot Carl Löfgren och C J Carlsson.

Peter Rask och Mullback bor i Grindstugan 1890. 1916 års karta över Gruvbolagets inägojord anger Lilla Nyttsta som skogsarbetartorp med August Larsson såsom boende där och med mark på en del av västra vreten. Här uppges även en Per Åhling som boende med brukningsrätt på mark ute på Limnäsuddden (Se s ).

En avskrift av en odaterad besiktning från början 1900-tal som rör August Larsson på lilla Nyttsta
säger följande: ”Manbyggnad 2 rum och 2 kök med förstugor, varav 1 rum o kök arrenderas av Larsson. Byggd av liggande grovplank, brädfodrad under tak av tegel 13,35 x 9,50, höjd 5,93 m. Uthus 2 ladugårdarav slaggtegel, 2 lador och loge, 2 vedskjul av stolpar och bräderi en länga under tak av spån 18,40 x 5,93, h. 4,44. 1 lada och loge tillhörade Åhling. Brandförsäkringsvärde för manbyggnad 8.000:-”.

Huset flyttades av en elektriker Brattström till Krakviksudden och finns kvar som sommarbostad när detta skrives. Vretladan finns hos Vilgot Brattström på Bäckegården i Persberg..

Karl Johan Åhling hästtorpare på Nyttsta

Någon exakt tidpunkt för när rättaren Erik Pettersson slutade har inte undersökts. Den gamla pensionsåldern 67 år bör han ha uppnått år 1896 och i detta års mantalslängd finns han på Nyttsta med hustrun Ingeborg och barnen Hilma och Wiktor. Skifte som arrendator torde ha skett i anslutning till 1900 års besiktning. Enligt vad som berättats, skulle Erik Pettersson ha bott kvar i ett av rummen på övre botten, där han försöjt sig med att laga skor.

Karl Johan Åhling var född 1866 och hustrun Kristina 1869. De hade 8 barn född mellan 1892 och 1909. Då det rör personuppgifter gäller 70 års sekretess och dessutom har sedan 1991 alla kyrkoskrivningshandlingar fram till 1991 flyttats till bokföringsenheten på Landsarkivet. Det går givetvis att få fram uppgifter om boende på Nyttsta från senare tid, men så har ej skett fr o m nu i föreliggande utredning.

På ett foto från 1931 sitter makarna Åhling på dåvarande förstubron till Nyttsta och har sönerna Gustav och Oskar samt dottern Gerda med make ikring sig.

När vi kommer in på 1900-talet har gruvarbetet mekaniserats och förändrats väsentligt. Det är inte längre behov av så många människor i det direkta gruvarbetet. Den till gruvan hörande skogen måste emellertid tillvaratagas torpen

blir skogsarbetartorp och hästkörartorp allt efter storlek och läge. Stora Nyttsta blir ett hästtorp och Åhling betalar 220 kr i arrende och 54 kr i årshyra. Hans

åliggande är att köra fram 350 m3 ved och stå till förfogande för körning 100 vinterdagar och 30 sommardagar.