Nils Mitander

Perioden 1798 till 1869. Nils Mitander och Alkvetterns bolag är ägare till Nyttsta.

Nils Mitander föddes 8 februari 1767 enligt Filipstads dopbok som son till rådmannen och handlanden Jonas Mitander f 1722 och hans hustru i andra äktenskapet Anna Elisabeth Lekberg f 1741. Far och farfar till Jonas M. var kyrkoherdar i Västergötland. Farfadern tog namnet Mitander efter Blidsbergs sn utanför Ulricehamn ( Mitis = blid) (9).

Som femtonåring kom Nils år 1782 i tjänst hos konstmästaren Holmstedt på Hennickehammar. Det kan vara under denna tid, som han bott eller varit skriven på Nyttsta. Han flyttade därifrån till Årås bruk i Norra Råda och 1789 vidare till Östanås bruk i Älvsbacka, anställd som inspektor av brukspatron Heijkenskjöld. Här köpte han för brukets räkning stora partier långhalm, när patron var på riksdagen. Affären godkändes inte av patron utan denne bestämde, att Mitander måste behålla halmen för egen del. Följande år blev stor foderbrist och Nils kunde sälja halmen till mångdubbelt högre värde. Han slutade i Östanås redan

med Nyttstad varande Inventarier och Lösöres persedlar af hwad

1789 och flyttade till Filipstad. Man kommer att tänka på den gamla regeln, att den förvaltare som inte kan tjäna sig förmögen på patrons bekostnad inte är värd att vara bruksförvaltare (Alla goda affärer tog förvaltaren hand om. De dåliga var patrons).

År 1789 gifte han sig med Anna Greta Sundberg från Askersund, som varit hushållerska på Östanås. Samma år blev han länsman i Filipstad samt nämndeman. Dessa befattningar frånträdde han 1797, då han blev rådman.

Fadern Jonas Mitander hade, som förut berättats, i sitt tidigare äktenskap med Ingrid Cajsa Rudberg f 1745 en dotter, Christina Chatarina, som föddes 25 juli 1763 samtidigt som modern dog i barnsäng. Ingrid Cajsa Rudberg hade ärvt ett stort antal gruvandelar i Persberg efter sin far Johan Rudberg, som 1758 blivit gruvbrytare i Persberg. Dessa hade tillfallit Christina Chatarina som morsarv och dem förde hon med till Nyttsta genom giftet med Olof Ekström och vilka sedan överfördes i Nils Mitanders ägo 1798.

År 1812 köper Nils Mitander Alkvetterns bruksegendom och bygger där en ny huvudbyggnad, som blir färdig 1826, då han flyttar från Nyttsta och sin gård i Filipstad, det s k Mitanderska huset byggt 1812 i samma stil som Alkvetterns herrgård. Det låg högst upp efter Kungsgatan nedom prästgården och revs någon gång på 1930-talet. Utöver denna gård ägde han ett flertal andra fastigheter i staden.

Mitander inköpte i bl a Karlskoga och Bjurtjärns socknar ett flertal hemman, andelar i masugnar och bruk liksom även i Västerdalarna. Dessa senare var såväl till smidesrätt som areal hans största egendomar. I Värmland ägde ha ytterligare Jonsbols stångjärnsbruk med tillhörande jordegendomar, delar av Gammalkroppa masugn och Storbro masugn. Hans egendomsinnehav kom att bli så omfattande, att det inte här kan till alla sina delar uppräknas. Han dog 15 mars 1841 och hans sista bokslut 1840 uppvisade en förmögenhet på 1,4 millioner riksdaler, en för den tiden oerhörd summa.

Nils Mitander var riksdagsman och en av tillskyndarna till Falu bergsskolas tillkomst 1817. Han donerade under sin livstid åtskilligt till olika välgörande ändamål (8). Ändock finns det en tradition, som säger att han var en av förebilderna till Selma Lagerlöfs ”Elake Sintram”. På grannegendomen till Nyttsta, Hennickehammar, bodde Johan Ekman (farfar till bruksdisponenten i Uddeholm, Wilhelm Ekman), som var gift med en faster till Selma och hon har varit där på besök. Runt om har det funnits av Mitander uppköpta hemman.Vid 1830 års Laga skifte representerades Mitander av inspektor J. Nilsson på Nyttsta. Under förrättningens gång köptes för Mitander 13/128 i Nyhyttan av Professor Byström och 6/128 av inspektoren A M Andersson. Tidigare tillhörde 1/128 här Nyttsta. Detta är mark som legat i nära anslutning till Nyttsta. Säkerligen har det funnits historier om hans framgångsrika, men kanske ibland hårdhänta affärer. Selma Lagerlöf kan ha lånat något drag av den hårdföre affärsmannen Mitander, som hon hört berättas om.

Mitander förordnade i sitt testament att Alkvetterns säteri, alla bruk och egendomar i Bjurtjärns och Karlskoga socknar, som han ägde samt att 18 1/2 styver skatt i Yngshyttan kallad Nyttstad jämte 1/64 Nyhyttan samt i Persberg och däromkring honom tillhöriga gruvdelar med tillhörande torp och gruvdrängebostäder inom Filipstads socken skulle föras samman till en enhet benämnd Akvetterngodset. Från hans död 1841 och till 1864 innehade hans sex barn var sin sjättedel i detta ägokomplex, där sonen Nils Filip skulle vara disponent. Räkenskaper för Nyttsta gård finns bevarade separat för åren 1834 till 1848 och ingår sedan i Alkvetterngodsets och det 1864 tilskapade bolagets avräkningsböcker. År 1869 försäljes Nyttsta gård och gruvorna i Persberg till det nybildade Persbergs Grufvebolag.

Av intresse i Nyttsta-sammanhang är givetvis vad som under Alkvetterntiden inräknades i denna egendoms förvaltningsområde. År 1835 omfattade den 1/16 i Yngshyttan med 5 torp och tillhörande skog, 1/64 i Nyhyttan, 1 nummer i Persberget med rättighet till Hornkulls skog och 2/17 i Yngshytte såg. Härutöver tillkom gruvdelar i Storgruvan, Krangruvan, Torskebäcksgruvan, Hagengruvan, Pompagruvan, Skogsbackengruvan, Jordåskärrsgruvan, Södra Hallegruvan, Norra Hallegruvan, Kallkällgruvan och Horrsjögruvan. Vissa mindre förändringar hade således ägt rum sedan 1799. Den totala skatten förYngshyttan räknades som 288 styver. 1/16 svarade således mot 18 styver.

Sedan Nyttsta tillfallit Mitander hade han börja köpa upp både gruvandelar, torp och skogsmark i betydande omfattning. Ett av de första uppköpen gick inte att genomföra friktionsfritt.

Ett torp kallat Udden hade redan Olof Ekström 1798 begärt att få inlösa efter värdering eftersom det låg på Nyttsta grund och han också fått rättsligt tillstånd härtill. Torparen Jöns Håkansson vägrar emellertid att flytta. I mars 1800 säljer Jöns Håkansson dock Lillön i Yngen till Mitander, men vägrar fortfarande ta emot erbjuden, av rätten fastställd lösensumma för torpet och att flytta därifrån, varför han vräktes 1802. Eftersom han ej lämnar ifrån sig nyckeln, avhakades ett fönster och man gick därefter in och ställde ut allt Jöns ägde genom den inifrån öppnade dörren.

Detta torp svarar mot den husgrund, som ligger på udden mitt emot Lillön. I senare handlingar och kartor måste det vara det torp, som kallas Zachristorpet.Torpet torde ursprungligen ha byggts av någon arvtagare till ursprungliga Nyttstaägare.

Den 29 juli 1801 sålde Sven Olsson och hans hustru Britta Bengtsdotter Ljungheden, tre öre silvermynts skatt, i Yngshyttan till Mitander. Salubrevet var bevittnat av Nils Ekström och Carl Utter. Ett öre silver i skatt var detsamma som en styver i skatt.

Den 24 mars 1806 förvärvade Mitander två gruvbrytarnummer, nr 16 från Anders Fothmeijer på Björntjärn respektive nr 17 från Erik Eriksson i Yngshyttan. Strax senare,

den 9 april samma år, säljer skolmästaren Nils Ekström sitt gruvbrytarnummer nr 7 till honom, som tidigare omtalats.

Vid storskiftet upprättad karta utvisar Nyttstaegendomens omfattning vid denna tid, år 1805. En kopia finns på Värmlands läns lantmäterikontor i Karlstad: ”Delningsbeskrifning öfver Skogen till Yngshyttan”.

Några domboksantecknar vittnar om tillkommande mark respektive avlämnad mark, som utgjorde justeringar vid ägogränsen. Mitander lämnar 17 juni kvitto på ersättningar i pengar på mark, som tillförts honom. Bergsmannen och gruvbrytaren Henrik Persson på Lövnäset och hans hustru hade röjt och bebyggt ett område på Lövnäsudden även kallad Krakviksudden. Vid skiftet hade detta område med tillhörande skog tillfallit Mitander, som nu ersatte Henrik Persson för röjsel och åbyggnad. Vid skiftesdelningen fick Mitander också skogsmark på Storön från fru Sjöstedt i Yngshyttan.

År 1807 gjorde Mitander ett av sina vanliga byten av mark mot andel i gruva. Ett markområde söder om Ängstaviken överläts till gruvbrytaren Sven Andersson på Lövnäset mot 1/24 i Hagegruvan.

Den 5 april 1821 köpte han på auktion efter Anders Fothmeijer 1/288 i Yngshyttan, en styver skatt, Björntjärn. Det fanns ytterligare ett torp i Björntjärn, Petter Svenssons torp, som inköptes 1838. Ekonomiska kartan 123 från från 1883-1895 utvisar var dessa torp låg. Likaså !916 års karta över Gruvbolagets inägojord PL LXII. Fothmeijers ägor låg från bäcken mellan Assertjärn och Yngen och ner på båda sidor om vägen från Kroppavägen till Lövnäset. Petter Svenssons torp låg söder om Lövnäsvägen, PL LXII. Ekonomiska kartan 123 kallar det Berget och detta namn förekommer bland torpare på Nyttsta. Gränsen mellan Nyhyttan och Yngshyttan går mellan dessa torp och den större gården Björntjärn på Nyhyttemark.

Enligt delningsbeskrivningen över skogen till Yngshyttan, uppgjord efter laga skiftet på 1830-talet, har Mitander köpt till mark, så att han äger 26 styver eller 13/144 i Yngshyttan. Nyttstaområdets norra gräns går efter en linje från mitten av Gåstjärn via nuvarande Ljungheden till Yngen. I väster går gränsen snett över Gåstjärn ner till den möter Nyhyttemark invid Filipstadsgränsen. Därifrån går gränsen mellan Nyttsta och Nyhytttan i väst- östlig riktning över Igeltjärn och strax söder om torpet Blanka, fram till den möter Nyttstas stenbro. Sedan går gränsen mellan Yngshyttan (Nyttsta) och Nyhyttan ungefär parallellt med sjön över Assertjärn och Björntjärn ned till Gammalkroppagränsen. Av Storön äger Mitander ungefär en tredjedel i väster efter en rak linje i nord-sydlig riktning ( EK karta 123, 1883-95).

Fothmeijer ägde mark vid Assertjärn och inne vid Ängstaviken. Med Björntjärnsköp och avtal med Lövnäset kom hela Krakviksudden att tillhöra Mitander liksom skog söder om Lövnäset ner mot Kroppagränsen. Övrig mark vid sjön fram till Gammalkroppagränsen hörde till Lövnäset.

Härutöver ägde han ett skogsrep norr om äldsta landsvägen Persberg – Filipstad från Lindtjärn (Limtjärn) fram till mark vid Yngen, som han köpt av en Nils Nilsson.

Alkvetterns bolag var delägare i den gamla bergsmanhyttan Åsjöhyttan i Bjurtjärn, Karlskoga och ägde Silverhyttan liggande söder om landskapsgränsen Västmanland – Värmland intill landsvägen från Loka till Alkvettern. Åsjöhyttan låg vid Åsjöälven ner till sjön Ullvettern. Till allra största delen togs malmen från Persberg. Härifrån fraktades malmen över Yngen till Gammalkroppa i båtar. Därifrån kördes den vidare till Nykroppa, Bernsnäs brygga och så på nytt med båt över Östersjön och Mögsjön till Baggtjärnsbäcken intill Storfors. Sedan återstod 6 km ganska slät körväg till Åsjöhyttan. (9).Vintertid kördes med häst och returfrakt från Ullvttern med spannmål till Nyttsta. Vägen till Silverhyttan gick över Yngen till Åskagen och vidare. (10)

Den som ansvarar för dessa transporter 1858 är Anders Becker, som 1857 – 1862 var disponent för Bottengruvans bolag och bodde på och givit namnet till Bäckegården i Persberg (11). År 1858 har han låtit transportera malm åt Alkvettern dels till Vinternäset och dels till Åskagen. Jan Bergström på Nyttsta och torpet Berget ror Nyttstas lastbåt detta år.