Nyttsta omkring 1800

För att kunna bygga om hela Nyttsta med huvudbyggnad, stall, ladugård, logar, magasin och övriga erforderliga gårdsbyggnader krävs åtskilliga år av timmerfällning , torkning av timmer, anskaffning av näver för taktäckning och andra nödvändiga byggnadsmaterial. Härtill kommer de omfattande stenarbetena för gårdens terrasser. Det måste således vara Olof Ekström, som beslutat och genomfört denna nybyggnad samt av denna anledning flyttat ur den gamla och förmodligen uttjänta gården. Genom hustruns morsarv kunde han bedriva en omfattande handel med malm och den sköttes säkerligen bättre i Filipstad än på Nyttsta, som ju kunde skötas med hjälp av förvaltare. Efterträdaren på Nyttsta, Nils Mitander, bodde ju också kvar i Filipstad ända tills han fick sin nya herrgårdsbyggnad, Alkvettern, färdigbyggd 1826. Olov Ekström torde väl i sina riksdagsuppdrag kommit i kontakt med tankegångar om slumrande tillgångar färdiga att exploatera i Norrland.

Fram till början av 1800-talet bor en rad människor något eller några år på Nyttsta. Torparefamiljer, gruvarbetare och drängar går inte utan ytterligare undersökningar i kyrkböcker att identifiera. Här redogöres endast för ett antal mer eller mindre kända personer, som passerar förbi.

I hfl 1781-1789 noteras Nils Mitander här, men det är oklart vilket år eller vilka år som avses. Sannolikt var det kring 1782, då han var i tjänst på Hennnickehammar. Stina Ekström och Sara Lindstedt är också skrivna här vid denna tid liksom gruvfogden Nils Ekström, som dock avlider 1782, som förut angivits.

Åren 1789 – 1794 bor på huvudgården fru Anna Apelgren (till 1790?) med hushållerskan Brita Yngholm f 1760. Betjänten (bokhållaren) Nils Olsson f 1770 finns här åren 1794 till 1796. Gruvdrängen Hans Abrahamsson med anor från

äldre ägare, såsom förut omtalats, flyttar med familj år 1796.

Gruvfogden Lindquist med hushållerska Anna Ersdotter bor här år 1797, men ej senare.
Det synes vara en stor omsättning på arbetslednings- och kontorspersonal, som är svår att klarlägga under slutet av byggnadsperioden och fram till 1798. Ännu fler dagkarlar, drängar och pigor passerar då förbi.

Fig 1. Karta över Nyttsta enligt brandförsäkringsbrev 1805.

Loftboden nr 8 har flyttats från annan plats och placerats utanför den blivande gårdsplanen. Detta kan man se av att timmerväggarna är numrerade med yxhugg. Enligt försäkringsbrevet skulle detta skett 1779. Det synes egendomligt. Olof Ekström var då ännu inte gift med sin förmögna hustru och hade inte heller tillträtt egendomen, vilket skall ha skett 1781. Ursprungligen har i brevet stått 1799, vilket ändrats genom en överstrykning av den första nian, som blivit ersatt med en sjua. På nedre botten i loftbodens mitt bod står skrivet 1794, man frågar sig varför? Är det tidiga årtalet rätt skulle redan gamle gruvfogden ha funderat på att flytta till en ny gård. (Se vidare härom i försäkringsbrevet nedan),

De första byggnaderna på nya tomten är drängstugan och redskapsboden nr 7 färdiga 1795. År 1797 kan man flytta in i bostadshuset och då är även visthusboden nr 6 färdig. Det gamla stallet används till 1798 och ladugård byggs inte ny förrän gården försålts.

Gården Nyttsta 1805 enligt brandförsäkringsbrev.

Allmänna brandstodsbolaget inrättades 1782 och bland de första i Värmland försäkrade byggnaderna fanns Nyttsta. Gården var försäkrad där ända fram till 1950-talet. De första försäkringen har nr 5771. Besiktningar har skett 1829 och 1849 med hänvisningar till detta brev.

Värderingen, som återges nedan, avser således den nuvarande gården, som byggts upp några hundra meter norrut från den 1685 år angivna platsen.

År 1805 den 1:e April hafwa underteknade wärderingsmän besedt och wärderadt den Rådmannen Herr Nils Mitander i Philipstad tillhöriga och i Carlstads län, Färnebo Härad och Sochn belägne Bergsmannaägendom Nyttsta. Hwarå enligt Kongl Maijst allernådigst utfärdade Reglemente till inrättande af en

allmän Brandförsäkringsfond i Riket af den 15de April 1782 försäkring begäres, Och funnit samma Bergsmannaägendom jämförd med den af ägaren däröfwer ingifna och härhos fogade Beskrifning af följande beskaffenhet. Till grund wid denna förrättning hafwa wärderingsmännen antagit nedanskrefne Pris Courant på Byggnadsämnen i orten näml.

(En prislista på timmer, bräder, spik m.följer. Härur är endast följande exempel noterade:
En halffransk dörr 3 16
Enenkel 2 –

En kakelkakelugn

En tegeldito
Ett kast Trol eller Takved

12 –

7 –
– 10 )

N:o 1 (Betr byggnadernas numrering se skiss över anläggningen Fig 1). Caracters Byggning wid Nyttsta är uppbyggd till 2 wåningar år 1797 af godt och

moget furutimmer, håller i längd 30 alnar, i bredd 15 och i höjd 8 1/2 alr och täckt med näfwer
och bokad kalksten, brädfodrad, rödfärgad och för närwarande i gott stånd. Hennes undre

wåning är indelt i 6 rum, förstuga, Sal, en Salskammare, ett kjök, en jungfrukammare och

en pigkammare. Öfre wåningen är indelt i 5 rum, en förstuga och 4 Gästkammare. Hon står
på 1 alns hög sten fot som wärderas till

21:24
Hela Stommen i det stånd den nu är, wärderad till

382: –
Yttre taket med dess tillbehör

160: Bjälkelager :97: –

Golfwen i alla rummen af 2 tums furubräder 115:16

Taken i rummen hwitlimmade och af enkla furubräder 76:16

8 st fönsterlufter i undre wåningen af Swenskt glas i Kitt, 2 alnr höga, 1 aln 16 tum

breda med oljemålade foder och beslag á 2 1/2 rD 20: –

2 st mindre i förstugan á 11/2 rD 3: –

5 st fönsterlufter i öfre wåningen af Swenskt glas i kitt, 1 aln 16 tum i fyrkant med

oljemålade foder och beslag á 2 rD 10: –

11 st enkla oljemålade dörrar med foder, lås och beslag 27:24

2 st dubbla oljemålade Portar för förstugan wärderade till 8:

2 1/2 rD

5 rum hafwa oljemålade bröstpanel, hwilka tillsammans utgöra 220 alnr á 12 sk

55: – 148 alnr oljemålad fotpanel á 2 sk 12:16

1 st Kakelkakelugn med dess tillbehör 6:24

5 st Järnkakelugnar 25:-

En Trappa af furuplank till öfra wåningen wärderat till
8.-
1 st Kjöksspis ifodrad med tackjärns hallor wärderat till

46:-

2 st Skorstenar utan nischer, hwilka ofwan taket äro af tackjern wärderade till 25 rD 50:-Husets rödfärgning

10:-
Sålunda denna Byggningens wärde i det Stånd den nu är 1135 Rd 36 sr

Kommentar

Vid en besiktning 1829 överensstämmer allt med brevet 1805, men vid besiktning 1849 sägs att huset är påbyggt år 1835 med två varv timmer och taket torvtäckt.Det är kanske i detta sammanhang som en trossbotten läggs in i stora rummet och taket där lyfts upp, vilket kunnat iakttagas vid inflyttningen 1971.

Fönster i nedre våningen ursprungligen åtta. Sannolikt inga på norrväggen, ett i vardera salskammare, pigkammare, kök och jungfrukammare Fönster i övervåningen sannolikt ett i vardera gästrummet och ett i hallen mot sjön. Det fyrkantiga fönstret bör väl ha setat över porten och har senare blivit utbytt.

Sex dörrar bör ha funnits på nedre botten. Den nuvarande dörren till ”jungfrukammaren” från hallen är upptagen 1948 i samband med Curmans (UHB:s arkitekt) utrivning av det ursprungliga köket och installation av 3 rum och kök åt arrendatorn. Mellan de två gästrummen i söder på övre bottenfanns en dörr, som 1972 flyttades till nuvarande toalettrum. De fem ursprungliga dörrarna med oinfällda dörrspeglar, som fortfarande finns kvar, är enligt landsantikvarien von Schoultz från slutet 1600-tal. Endast de två gästrumsdörrarrna har ursprunglig målning.

Enligt bergslagsspråk är en kakelugn en gjutjärnskamin invändigt beklädd med eldbeständigt tegel. En kakelugn i modern mening måste då heta kakelkakelugn och för förtydling kan man kalla den egentliga kakelugnen för järnkakelugn. Kakelkakelugnen har med säkerhet stått i salskammaren.
På övre botten har det funnits gjutjärnskaminer i de södra gästrummen. De andra har varit oeldade.
På nedre botten måste jungfrukammaren ha haft gjutjärnskamin. Gissningsvis har det ursprungligen funnits två kaminer i stora rummet. Efter golv-och taklyftet har där funnits en stor järnkamin och en kalorifer (se längre fram). Denna stora järnkamin flyttad av gruvdisponenten Wallroth till Stockholms skärgård. Kaloriferen riven vid installation av öppna spisar i kök och stora rummet på 1970- talet.

Den norra järnskorstenen är ursprunglig. Kronskorsten ditsatt i söder på 1900- talet. Genom kokseldning i värmepannan i 1946 års kök (jungfrukammaren) var denna skorsten sönderfrätt och ersattes med en plåtimmitation 1993.

N:o 2. En drängstuge byggning i 44 1/2 alnars afstånd från N:o 1

är upförd år 1795 till en wåning, af moget furutimmer och är 8 alnrfyrkant samt 5 1/2

alnr hög, täckt med näfwer och bokat kalksten, rödfärgad och för närwarande i godt
stånd. Hela stommen i det stånd den nu är wärderad till

38:-
Yttre taket med dess tillbehör

15: – Bjälkelager

6:12

Golfwet af 2 tum furubräder 4:12 Taket af enkla furubräder
3:-
En fönsterluft af Svenst glas i bly, 1 3/4 aln ui fyrkant med foder wärderat till

2:
2 små fönsterlufter i bly 36 s

1:24
1 st dubbel dörr med lås och beslag

3:- 1 st järnkakelugn

5:- 1 st kammarspis med skorsten 14:-Husets rödfärgning

2:-

Sålunda denna Byggningens wärde i det Stånd den nu är 94rD 4sr

Kommentar

Drängstugan låg rätt ut från nuvarande garage med norra gaveln på två bevarade grundstenar invid brunnen. Timret i ett senare byggt stall som nu använts till garaget kommer sannolikt från drängstugan.

N:o 3. Ett Brygg och Brännhus i 44 3/4 alnr afStånd från N:o 1

är upförd i en wåning år 1804 af godt och moget furutimmer, håller i längd 15, i bredd

10, i högd 5 1/2 alnr täckt med näfwer och bokad kalksten, rödfärgad och i bättre stånd,

Står på 1 alnr hög sten fot som wärderas till 17:24

Detta Brygg-och Brännhus är indeladt i 2ne rum, hwaraf det ena nyttjas till brygd

och

bränn och det andra såsom Bagerstuga. Hela stommen i det stånd den nu är wärderad till 96:-
Yttretaket med dess tillbehör

36:24 Bjälkelager
12:- Golfwet i Bagerstugan af 2 tum furubräder

6:- Golfwet i Brygg och Brännhuset af sten 3:- Taket i begge rummen af enkla

furubräder 8:8
3 st fönsterlufter af Swenskt glas i bly 11/2 aln i fyrkant med foder á 2 rD

6:-
2 st dubbla dörrar med lås och beslag á 2 1/2 rD

5:-
1 st enkel dörr med lås och beslag

1:24 1 st Järnkakelugn 5:-

1 liten spis med Bakugn, hwilka bägge inwändigt äro infodrade med tackjernshallor 48:-
2 st inmurade tackjernspannor om 60: tunnors rymd wärderade á 8 rD

16:-

En skorsten,hwilken ofwan taket är af tackjern, wärderas till 10:-
Husets rödfärgning

4:24
Sålunda detta husets wärde i det tillstånd det nu är 275 rD 8 sr

Kommentar

Vid tillträdet 1971 hade taket rasat in. Den sönderslagna skorstenen låg i sjön. Portarna måste ha setat från gårdssidan in tillbryggsugan och mot bryggan ut i sjön. Den enkla dörren hade setat mellan rummen från skorstensmur mot väggen åt gårdssidan. Mellan skorstensmur och väggen åt sjösidan stod den sönderslagna järnkakelugnen i bakstugan. Bakugnshällen ligger nu framför bostadshuset. Spishällen låg något förskjuten åt gårdssidan i förhållande till nuvarande läge. Endast en tackjärnspanna fanns i rasmassorna inbyggd i skorstensmuren åt sjösidan. Den finns nu som vedgryta i Stora rummet i bostadshuset.

N:o 4. En ladugårdsbyggnad i 19 alnars afstånd från N:o1

är upbygd år 1802 af godt och moget furutimmer i en rät vinkel, således som den öfwer Hustomterne wid dena Ägendom uprättade Planritning utwisar och håller efter Östra sidan
i längd 18 och efter Södra i längd 31 1/2 samt på Norra Gafwelen i bredd 7 1/4 och på Wästra

10 1/2 alnr och altsamman i högd 4 alnr. Är täckt med näfwer och bokad kalksten rödfärgad och i godt Stånd. Denna bygnad är indelt i 5 rum, ett hönshus på norra ändan, ett Kohus med 10 st bås och en afbalkad fårkätte, en så kallad Skåle (?), en stor foderlada och ett mindre rum äfwen till förwaring af foder.

Kommentar

Värderingen ej avskriven eftrersom inga rester finns av dessa byggnader. De var rödfärgade. Dörrarna var enkla och det fanns 5 fönsterlufter i bly.

N:o 5. Ett hästestall af furutimmer och ett redskapsskjul på reswerke äfwen af furutimmer
i 39 alnars afstånd från N:o 1 är upbygdt år 1798 och håller i längd 22, i bredd 7

1/4 och i högd 5 1/2 alnr är täckt med näfwer och bokad kalksten. Brädfodradt och rödfärgadt. Värderingen ej noterad i detalj. Enkla dörrar. Inga fönster. Totalt värde 87 rD 20 sr.

N:o 6. En Spannmåls och Wisthusbod

i 24 alnr afstånd från N:o 1 är uppbygd år 1797 till 2 wåningar af moget furutimmer och
indelt sålunda

2ne wisthusbodar under och 2ne Spannmålsbodar öfwer, håller i längd 20, i bredd 7 och

i högd 6 alnr är täckt med näfwer och bokad kalksten, rödfärgad och i godt stånd.
Står på 1/2 aln hög sten fot som wärderas till

8:24

Hela stommen i det stånd den nu wärderas till 61:-
Yttre taket med desstillbehör

31:- Bjälkelager

20:-Golfwen såväl i de undre som öfwre bodarne af 2 tum tjocka furubräder 16:32
2 st dubbla dörrar med lås och beslag
5: –
3 st Sädesbingar i 1 1/2 rDr

4:24 Husets rödfärgning

6:-
Sålunda detta Husets wärde i det stånd det nu är

N:o 7. En Träbygning i 38 alnr afstånd från N:o 1

152 rDr 32 sr

är upbygd år 1795 af godt furutimmer till en wåning och indelt i 3ne rum ett wedskjul

och 2ne Redskapsbodar håller i längd 29 1/2 i bredd 8 och i högd 6 alnar.Är täckt med näfwer och bokad kalksten, rödfärgad och i godt stånd.
1 aln hög stenfot
3 st dubbla dörrar med lås och beslag

2ne enkla dörrar för wedboden med lås och beslag
Under dessa bodar på norra ändan är en hwälfd Stenkällare som wärderas till 50:- rDr-

En dubbel dörr med lås och beslag för källaren.

Sålunda detta Husets wärde i det stånd det nu är 253 rDr 8 sr

Kommentar

År 1971 fanns trappan ner till den raserade och igenfyllda matkällaren synlig väster om och kant i kant med lönnen mitt på nuvarande gårdsyta.

N:o 8. Ett Spannmåls Magasin i 48 alnnars af stånd från N:o 1.

är uppbygdt till 2 wåningar 1779 af moget furutimmer håller i längd 17 1/2 i bredd 11

och i högd 6 1/2 alnr . Är täckt med näfwer och bokad kalksten, brädfodrad, rödfärgad

och för närwarande i godt stånd. Understa wåningen är indelt i 3ne rum, 2ne Spannmålsbodar

och ett Kohlhus. Öfwre våningen är äfwen indelt i 3ne rum, hwilcka alla äro inrättade till Spannmålsförrådens förwarande.

Hela Stommen i det Stånd den nu är wärderas till 120:-

Yttre taket med dess tillbehör 28:16

Bjälkelager 21:-

Golfwen af 2 tum furuplankor 26:-

2 st fönsterlufter af Swenskt glas i bly 1 1/4 aln i fyrkant á 1 1/2 rDr 3:-

3 st dubbla dörrar med lås och beslag 7:24
En enkel dörr med lås och beslag

1: 12
En trappa af furuplank mellan de öfwre och nedre bodarna är wärderad till

2:-
Husets rödfärg 5:24

Sålunda detta Magasinets wärde i det stånd det nu är 214 rDr 28 skr

Kommentar

Vid besiktningen 1849 sägs spannmålsmagasinet ha förhöjts ett varv år 1837.

Eftersom detta magasin står kvar i dag på angiven plats kan man konstatera att byggnaden har stått på annat ställe tidigare.Timmerstockar är märkta med yxhugg – ett hugg nederst och 14 yxhugg högst upp, varefter följer en förhöjning med omärkta stockar. Inne på väggen i nedre mellersta boden står årtalet 1794 med omisstagbar 1700- talsstil. Originalskriften ovan har årtalet 1799 med första 9:an överskriven med en klart markerad 7:a således 1779. Man får därför anta att en äldre byggnad flyttats och uppförts här år 1779. Vad som hänt 1794 är obekant.
De tre dubbla dörrarna är de som finns i dag. Två nere och en uppe till östra rummet. Här finns
också den enkla dörren kvar. Den inre trappan är 1971 vänd. Den gick ursprungligen från norr till söder. Den yttre trappan är tillverkad 1971. Tillträde till övre östra rummet skedde då via en stege upp mot dubbeldörren. De två fyrkantiga fönstren kan ursprungligen ha setat, ett i den lilla luckan mot gården och ett där nu finns ett större fönster på östra väggen.

Ytterst märkligt är att den stora stenkällaren inte omnämns varken här eller senare. Den användes av arrendatoren Björkman på 1900-talets mitt till potatiskällare trots allt vatten, som rann över stengolvet. Enligt uppgift fylldes potatisen ner i potatisbingen genom det hål som nu finns i golvet i övre östra rummet. Potatisbingen jämte 40 kärror jord uttransporterades på 1970-talet. Trappöverbyggnaden ner till källaren är från 1970-talet.

N:o 9. Ett Trähus af en wåning upfört af reswerke år 1803 af godt furutimmer i 85 alnars afstånd från N:o 1.

Beklädt med furubräder, täckt med näfwer och bokadt kalksten, rödfärjadt nu i bästa stånd, indelt i tre rum hawaraf det ena nyttjas til fiskarebod och det andra till Kohlhus håller i längd 15 i bredd 7 och i högd 5 alnar. Står på 2 alnar hög sten fot. Enkla dörrar inga fönster. 77 rDr 8 sk

Totalsumman uppgår till 2430 rDr 24 sk Bco Spc ” snarare för lågt än för högt åsatt, vilket betyga

L J Arenander
v advocatfiscal och Bergsfogde

Bengt Bransell Anders Nilsson i Nyhyttan

Byggmästare nämndeman

Läs vidare: Perioden 1798 till 1869: Nils Mitander och Alkvetterns bolag är ägare till Nyttsta.